I morgon är det Alla Hjärtans Dag och det är faktiskt en dag som slagit igenom på allvar i Sverige nu. Och inte bara i Sverige för den delen. En bekant till mig, som ursprungligen kommer från Iran, har berättat att denna dag till och med uppmärksammas där, fast ”underground” eftersom västerländska fester inte direkt är populära hos regimen.

Vi är lyckligt lottade nog att inte behöva gömma oss för någon för att vi firar Valentindagen, men vet du varför vi firar?

Firandet antas vara kopplat till det katolska helgonet Valentin, en präst som levde i Rom under 200-talet efter Kristus. Arkeologer har hittat en katakomb och en kyrkoruin som bär hans namn och redan 496 fick han en egen dag i den katolska helgonkalendern.

Valentin levde och verkade under Claudius II. Denne hade utfärdat ett förbud mot äktenskap bland unga älskande eftersom han ville ha fler ogifta soldater i sin armé, men Valentin tyckte att kejsarens diktat var grymt och omänskligt. I sitt prästämbete såg han många förälskade par som inte ville annat än gifta sig och godhjärtad som han var gick han med på att viga dem trots att det var förbjudet.

Det gick som det gick, naturligtvis, och kejsaren blev mycket vredgad när han fick höra talas om Valentins olydnad. Så vredgad att han dömde prästen till döden och kastade honom i fängelse i väntan på avrättningen.

Det var där, i fängelset, som det sa klick. Det säger i alla fall legenden, som berättar att den gode Valentin själv blev förälskad – i ingen mindre än fångvaktarens dotter. Ur den förälskelsen sprang, enligt samma legend, det allra första Alla hjärtans-kortet – ett kort undertecknat med orden ”Din Valentin” och utsmugglat strax innan han halshöggs den 14 februari år 269.

Valentin helgonförklarades kort efter sin död, men det var först på medeltiden – och då främst i Frankrike och England – som helgondagen började förknippas med kärlek och romantik. Omkring år 1260 skrev Jacobus de Voragine, ärkebiskop i Genua, den populära boken Legenda Aurea (Gyllene legender) där han bland annat beskrev Sankt Valentins goda gärningar, något som lär ha ökat intresset för helgondagen.

Men kopplingen till romantik kan också ha uppkommit genom den folkliga föreställningen att det var just i mitten av februari som fåglar och sökte och fann sina partners. Bland ungdomar förekom ofta parbildningslekar av olika slag och det blev också vanligt att man skrev dikter och små rim till den man älskade.

Idag är Alla hjärtans dag en populär festdag och firas i många länder runt om i världen. I Italien anordnas en vårfestival, där kärlekspar samlas för att lyssna på musik och poesi, och uppvaktar varandra med choklad och kort. I Filippinerna går man ett steg längre och anordnar massbröllop på Alla hjärtans dag. Tusentals kärlekspar samlas på torg runt om i landet och gifter sig, som en hyllning till kärleken. I Ghana passar man på att fira nationella chokladdagen samma dag.

I Sverige skyltades det med Alla hjärtans dag för första gången 1956, på initiativ av handeln. Med tiden har dagen fått en allt större betydelse. Och det är inte bara Alla hjärtans-kort som går åt som smör denna dag – även blomsterförsäljningen skjuter i höjden. Populärast är förstås rosor, och framför allt röda sådana, men även andra blommor uppskattas på denna kärlekens dag. Tulpaner, som ju är i säsong just vid den här årstiden, har blivit allt mer uppskattade som Alla hjärtans-gåva.

Även blommorna kan för övrigt, med lite god vilja, knytas an till Sankt Valentin. Den omtänksamme prästen brukade nämligen plocka blommor och ge till de förälskade par som kommit till honom för att gifta sig, om man får tro helgonlegenden.

Vare sig man tror på helgon eller ej är ändå Alla hjärtans dag en alldeles utmärkt dag för att fira lite extra. Och har du ingen käraste eller käresta – uppvakta dig själv med blommor, choklad eller något annat trevligt. Det är du värd!