Åtta år sen idag. Som du fattas mig, mamma, som jag saknar din röst, ditt skratt, din humor, din värme.

Om du vore här nu skulle vi baka knäckflarn och drömtårta tillsammans, och sen skulle vi slå oss ner med varsin kaffekopp och ett välfyllt kakfat och bara prata strunt och skratta och ha så där roligt som bara du och jag kunde ha.

Trots allt är de ljusa minnena fler än de sorgliga, och saknaden blir alltmer hanterbar. Jag är så tacksam för all kärlek du gav mig, och så innerligt glad att just du var min mor, käraste Alice. Du finns i mitt hjärta för alltid.