Kanonloppet var skådeplatsen för den svenska motorsportens hittills svåraste olycka

Publicerad av

Karlskoga Motorstadion, eller Gelleråsbanan som den kallas i folkmun, ligger några kilometer utanför Karlskoga centrum. Under flera decennier arrangerade man Kanonloppet, som lockade motorintresserade från när och fjärran. Men 1970 hände något som kom att för alltid kasta sin skugga över Kanonloppet och över svensk motorsport.

Redan 1948 började Karlskoga Motorklubb, KMK, fundera på att bygga en racerbana. Ett år senare, i juni 1949, bestämde KMK att banan skulle byggas i ett område som heter Gelleråsen. Motorklubbens dåvarande ordförande, Gunnar Olsson, hade träffat markägaren Elias Frisk (som själv var intresserad av motorsport) och lagt upp planerna för byggnationen. Motorklubben skulle arrendera marken och betalning skulle ske när pengarna strömmade in från tävlingsverksamheten. Banan skulle byggas upp med hjälp av det ytgrus, som annars måste transporteras bort då man frilade ett grustag i åsen strax intill.

Det första Kanonloppet kördes i juni 1950, på en slinga av 1550 m. Loppet blev något av en sensation; hela 15 000 åskådare kom för att titta på ekipagen! Men man insåg snart att banan måste permanentbeläggas för att kunna användas igen och när Kanonloppet gick av stapeln 1952 hade man asfalterat en 1600 m lång slinga.

1953 körde man inget Kanonlopp. Istället byggde man ut Gelleråsbanan med en kurva, och när Kanonloppet gick av stapeln 1954 var banan 2000 m lång. Det innebar att man kunde ta emot internationella tävlingar. Och Gelleråsbanan uppmärksammades minsann av ”fint folk”. Den utbyggda banan invigdes av självaste Prins Bertil inför 14 000 betalande åskådare, och bland de tävlande fanns ingen mindre än filmregissören Roberto Rosselini.

Genom åren kom Kanonloppet att bli en stor attraktion. Lilla Karlskoga fylldes av kända och okända från både när och fjärran och många Karlskogabor ”gratistittade” både på rallytävlingen och på de besökande celebriteterna från en liten kulle som kallades ”snikens kulle”. 1961 kunde Gelleråsbanan och Kanonloppet också ståta med att vara först i Sverige att arrangera en Formel 1-tävling. I loppet deltog bl.a. en blivande världsmästare, skotten Jim Clark.

Därefter alternerade man mellan Formel 1- och Formel 2-tävlingar och många är de kända rallyförare som varvat Gelleråsbanan; Jackie Stewart, Ronnie Peterson, Picko Troberg är bara några av dem… Men 1970 hände det som kom att kallas Motorsportens svartaste händelse, och som kom att bli början till slutet för Kanonloppet, åtminstone för ett bra tag.

Det var den 9 augusti 1970, en varm sensommardag, och som vanligt hade årets Kanonloppet lockat tiotusentals åskådare – hela 30 000 besökare fanns på plats. Själv minns jag dagen mycket väl – det var min mammas födelsedag, hon fyllde 42, och pappa och jag var i centrum för att handla blommor. Det var där vi befann oss när sirenerna började ljuda och vi såg det ena utryckningsfordonet efter det andra svepa förbi. Under dagens första lopp, loppet för standardbilar, hade två bilar kolliderat och hakat fast i varandra. De slungades över säkerhetsräcket och ut bland publiken och katastrofen var ett faktum; sex personer omkom och 30 skadades.

Efter att ambulans och räddningspersonal tagit hand om skadade och döda beslutade tävlingsarrangörerna att trots tragedin fortsätta med de två huvudloppen. Många protesterade mot beslutet – andra menade att den betalande publiken förtjänade det. Men den svarta dagen fortsatte kasta sin skugga över Kanonloppet, och över hela Motorsverige. Ingående säkerhetskontroller av Gelleråsbanan gav vid handen att banan var Karlskoga Motorklubb gjorde ett tvåårigt uppehåll under vilket man byggde om banan, men trots en rejäl ombyggnad kom banan inte längre att kvalificera sig för de krav som kom att ställas på Formel 1-lopp. Och även om det första loppet efter den stora olyckan lockade många besökare blev Kanonloppet aldrig detsamma igen. Sponsorer och investerare drog sig ur, och 1975 tillsattes en ny ledning för klubben. Denna fortsatte att arrangera tävlingar, bland annat i roadracing, men några fler kanonlopp blev det inte på ett bra tag. 1984 försattes klubben i konkurs. Men 1996 återupptogs Kanonloppet, och blev en del av Swedish Touring Car Championship mer känt som STCC. Från 2014 är Kanonloppet en del av TTA, elitserien i Racing.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s