Nu är det snart Saint Patrick’s Day (Irlands nationaldag) igen – och då blir vi alla irländare. Saint Patrick är Irlands nationalhelgon, men även skyddshelgon för Nigeria och för New Yorks och Bostons katoliker. Få helgon har haft ett sådant genomslag över hela världen och Irlands nationalhelgon firas inte bara av katoliker, eller för den delen irländare, utan av människor långt utanför den katolska världen.

Men vem var då Saint Patrick? Han föddes i Skottland år 387 och till Irland kom han först som slav. Sexton år gammal rövades han bort från sin familj av irländska plundrare och såldes till en fårbonde i Irland. Där vaktade han får, och fördjupade sin tro på Gud, under sex års tid. Men sedan fick han, enligt legenden, hjälp av en ängel att rymma och han begav sig västerut.

Med tiden fick han kallelsen att bli präst och genom påve Celestinus kom han att återvända till ön där han varit slav, men denna gång som missionär i uppdrag att kristna den gröna ön. Och det gick alldeles utmärkt. Under de fyrtio år som Patrick verkade organiserade han kyrkan efter samhällsstrukturen, inordnade stift och kristnade även regioner som tidigare missionärer misslyckats med. När han dog 461 var Irland ett kristet land.

Sankt Patrick förknippas med den gröna färg som symboliserar Irland, och han avbildas också grönklädd. Han associeras också ofta med en treklöver, något som har sin grund i att Sankt Patrick gärna använde just treklövern för att förklara Treenigheten för sitt folk. Han är också känd för att ha bannlyst alla ormar från Irland, efter att han blivit attackerad av ormar under en 40 dagars fasta som han tillbringade i ensamhet på berget Croagh Patrick. Vad man nu än kan tycka om den saken är det en ganska cool legend.

Saint Patrick firas på sin dödsdag den 17 mars – och som han firas!  Själv ligger han begravd på kyrkogården vid den magnifika Down Cathedral i staden Downpatrick (Dun Phádraig – Patricks borg) i Irland.