Inför påsk: Häxprocesser i Sverige, del 1

I generationer har barn klätt ut sig till påskkärringar och vandrat runt med påskbrev på vägen till Blåkulla. Vi ler och belönar dem med godsaker, kanske minns vi vår egen barndoms påskfiranden. Men Blåkulla har inte alltid förknippats med söta påskgummor och påskgubbar. Det fanns en tid då Blåkulla var blodigt allvar och då hundratals människor – främst kvinnor – miste livet för vidskepelsens skull.

Mellan 1668 och 1676 avrättades minst 300 personer i Sverige för häxeri, en tid som gått till historien som häxprocessernas tid eller Det stora oväsendet. 

Enligt folktron är en häxa en kvinna som besitter magiska krafter av olika slag. Ofta kunde dessa kvinnor vara bevandrade i örtmedicin och liknande – inte sällan besökte människor så kallade ”kloka gummor” för att få hjälp med krämpor och andra problem. Och i medeltidens Sverige har heller inte trolldom betraktat som något särskilt allvarligt brott. Endast om de ”magiska krafterna” använts för att mörda någon kunde man utdöma stränga straff. Men kyrkans definition av en häxa var en kvinna som slutit förbund med djävulen och kunde kasta besvärjelser, få kor och får att sina, tjuvmjölka kor med en så kallad bjära (mjölkhare) och själv förvandla sig till ett djur.

I Europa brände man ”häxor” redan i slutet av 1200-talet. Riktig fart tog häxhysterin i slutet av 1400-talet, då ”Häxhammaren” kom ut och dåvarande påven Innocentius VIII utfärdade den så kallade häxbullan. I Sverige inträffade den första vågen av häxprocesser mellan 1590-talet och 1610-talet.

I samband med det fick Sverige 1608 en ny, sträng lag som föreskrev dödsstraff för alla former av trolldom och grundade sig på Bibelns bud ”du skall icke låta en trollkona leva”. Häxrättegångarna ledde dock sällan till avrättning – betydligt vanligare var böter eller en tids förvisning från bygden. Men under 1600-talets senare hälft bröt det som kallades ”det stora oväsendet” ut, och mellan 1668 och 1776 avrättades hundratals människor, främst kvinnor, som ett resultat av häxhysterin. Och det började med kyrkoherde Lars Elvius i Älvdalen, och den unga vallflickan Gertrud Svensdotter. Mer om dem i morgon!

Lämna ett svar

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s