Jag lyssnade på P1:s Meny i eftermiddags, och blev minst sagt häpen (och rätt förbannad) över att höra något som omnämndes som ”heldjurstrenden”. Uppenbarligen har restaurangkockarna upptäckt att det finns mer än bara oxfilé att laga till – kan man tänka sig! Ja, det senaste är att tillaga även ”mindre ädla” delar av djuren, och det beskriver programledaren som om det vore något nytt.

Man bortser alltså helt ifrån att det inte ens är 50 år sen de flesta husmödrar tog till vara varenda liten del av slaktdjuret, inklusive inälvor och blod. Det är verkligen ett uselt sätt att förhålla sig till den svenska mathistorien!

I själva verket är svenska folkets filé-hysteri inte särskilt gammal – och förmodligen inte heller fullt så utbredd som Meny’s journalist tror. Butikerna är fulla av färs, kotletter, högrev och fläskben – att leva på filé är få förunnat. Det är fullt möjligt att stjärnkockarna glömt bort hur man lagar en riktigt kalops på högrev, men det har inte alla de duktiga och kompetenta hemmakockarna.

Dessutom är det just restaurangkockarna som från början påverkat oss att rata de mindre ansedda köttdelarna – så att framställa dem som någon sorts förebilder i denna ”nya” trend är ju direkt felaktigt.

Själv är jag inte 50 fyllda, men jag växte upp med lever, fläskkotlett, oxbringa, köttgrytor på högrev, sylta på grisfötter och så vidare i all oändlighet och fortfarande föredrar jag hel, ostyckad kyckling framför den torrare filén. Jag behöver sannerligen inte hjälp från någon restaurangkock att laga en underbar köttsoppa på högrev, eller tillaga en helstekt grishals (fläskkarré) till söndagsmiddagen. Jag har helt enkelt aldrig glömt hur man gör…

Idag är det för övrigt Alla helgons dag, och det är dags att lägga krans och tända ljus för de nära och kära som lämnat oss. Jag tycker om att vandra på kyrkogården denna dag, det är så vackert och stämningsfullt med alla ljus. Till middag blir det en klassisk höstmiddag, med grytstekt kyckling – hel, inte filéad… Receptet hittar du här.