Januari är en fattig månad för många, efter alla helger. Hur mycket man än intalar sig att man inte ska göra julen alltför dyr så blir det ändå ökade kostnader. Själv har jag, vid vissa tillfällen, utökat januarikassan genom att sälja av gammalt guld. Inte sådant guld som betyder jättemycket rent personligt – det ska nog mycket till innan man säljer av mammas vigselring eller pappas klackring… Men guld som inte har något egentligt affektionsvärde. Det finns ju liksom ingen anledning att behålla det om man kan få bra betalt för det.

Såna smycken (i mitt fall handlar det oftast om smycken) har vi nog alla ett och annat, som vi ärvt eller fått, men som kanske mest blivit liggande i smyckeskrinet eller en låda någonstans. Men varför ha kvar dem om man är i behov av pengar och man inte har någon personlig koppling till dem? I så fall är det bättre att faktiskt få nytta av dem, om plånboken är tunn och man behöver pengarna – eller om man helt enkelt behöver pengar till något särskilt som man inte skulle ha råd med annars.

En kompis till mig hade fått ärva en hel del smycken efter en gammal moster. Smyckena var i och för sig vackra men inte alls min kompis stil, så hon sålde dem och unnade sig en liten semesterresa för pengarna. Det har hon aldrig ångrat, såvitt jag vet. Och jag har heller aldrig ångrat att jag har sålt av gammalt guld – jag har aldrig saknat smyckena utan är bara glad att jag med deras hjälp kunnat göra vardagen lite lättare.