Nu står påsken för dörren. Därför tycker jag det passar att skriva lite om det där med påskägg. Det finns ju inte mycket som är så starkt förknippat med påsken som just ägget. Vi äter ägg, pyntar och målar dem och fyller dem med godis åt barnen – och vi skickar dem inte sällan som vackra påskkort till varandra. Men vad beror det egentligen på att ägget blivit en av påskens allra största symboler?

En orsak kan vara att det före reformationen inte var tillåtet att äta ägg under fastan, eftersom de betraktades som likvärdiga med kött. Eftersom hönsen började värpa alltmer under våren var man tvungen att på något sätt få användning för äggen och då föll det sig naturligt att frossa i just ägg när påsken väl kom.

Men traditionen med ägg vid påsk finns i alla kulturer och traditioner, och är en symbol även för andra religioner än kristendomen. I den judiska påsktraditionen är exempelvis det hårdkokta ägget ett måste på påskens middagsbord; det symboliserar slaveriet i Egypten och doppas i saltvatten, som symboliserar tårar.

Historiskt sett betraktas ägget som en symbol för själva livets uppkomst. Det finns många föreställningar om hur världen skapats ur ett stort ägg. Ett latinskt ordspråk lyder Omne vivum ex ove, vilket betyder Allt levande kommer från ägget. Och våren har alltid förknippats just med liv; det är nu träden börjar grönska igen efter vinterns dvala och det är nu man sätter alla de nya frön som ska gro till sensommarens skörd. 

Eftersom det fanns så gott om ägg under påsken var det också, för ovanlighetens skull, tillåtet att leka med maten. Det gjorde naturligtvis ägget extra populärt bland både barn och vuxna.

De vuxna roade sig gärna med en lek som kallas äggpickning och som går ut på att man stöter äggens ändar mot varandra. Den tävlande vars ägg håller vinner. Populärt bland barnen var äggrullning. Den gick till så att man rullade ägg nerför en planka eller tegelpanna för att se om de kunde träffa de ägg som redan rullats ner. Om någon annans ägg gick sönder fick den som orsakat sprickan kamma hem det som vinst.

Traditionen lever för övrigt kvar än idag, i Sverige såväl som i England och USA. Den årliga äggrullningen vid Vita Huset är en stor folkfest och har varit så sedan 1878.

Även påskägget som gåva har gamla anor. Eftersom våren kom med många primörägg föll det sig naturligt att ge bort ägg som gåva, och inte sällan ville man också dekorera dem för att göra gåvan ännu vackrare. Från början var det vanligast att man färgade dem röda (som en symbol för Kristi blod) men med tiden började man pryda dem på ett mer konstfullt sätt.

Särskilt tydligt har detta blivit i de östra delarna av Europa, i den ortodoxa kristna kulturen, där man på många håll utvecklat äggmåleriet till en fantastisk konstform. Och än idag färgar vi ägg på olika sätt, antingen med speciella äggfärger som kan köpas i matvarubutiken, eller med naturliga färgämnen såsom lökskal i kokvattnet och annat som ger vacker färg. (Här hittar du lite tips om naturliga och vackra färger!)

Numera ger vi förstås främst bort en helt annan typ av ägg, nämligen påskägg fyllda med godis. Och vi fyller dem inte sällan med marsipanägg och chokladägg…